Släktforskning

Släktforskning

Släktforskning kan idag liknas vid en svensk folkrörelse som verkar enligt samma politiskt obundna och demokratiska principer. Uppskattningsvis engagerar sig bara i Sverige över 100 000-tals människor i olika åldrar. Tillsammans med entusiaster från de flesta av världens länder tillhör man som släktforskare en enorm global gräsrotsrörelse. Ofta börjar man efter en viss ålder, när barnen är utflugna, att finna mer egen tid för att odla sina egna intressen. Släktforskning är ett gränslöst område som skapar nya nätverk med människor man annars förmodligen aldrig skulle komma i kontakt med. Många har hört historier om att alla svenskar är släkt med Gustav Vasa eller att alla européer är släkt med Karl den store. Dessa familjeskrönor kan ofta sätta fantasin i rörelse och kanske börjar man fundera över sin egen historia – då är det bara att sätta igång och släktforska!

Släktforskning – känn historiens vingslag

En vanlig grund för släktforskning är att man vill börja forska om sin släkt men man har ofta olika drivkrafter och tillvägagångssätt. Vid anforskning går man så långt bakåt i tiden som möjligt för att se vad man kan hitta. En släktutredning börjar i den andra änden. Utgångspunkt är ofta en äldre släkting man känner till och sedan forskar man brett framåt i tiden för att hitta så många ättlingar som möjligt. Syftet med släktforskning är ofta att hitta släktingar som kanske fortfarande är i livet. I en släktskapsutredning däremot försöker man hitta band mellan sig själv och en annan specifik, ibland offentlig, person som man enligt familjetraditionen härstammar från.

Inom svensk släktforskning kan man på ett enkelt sätt ta sig tillbaka till 1600-talet. I kyrkböckerna kan man exempelvis hitta anteckningar om kvinnor som dog i ”hysteri”, förmodligen någon stackars kvinna som led av psykisk ohälsa. Man kanske försöker klura ut hur människorna på gården egentligen hörde ihop familjemässigt. Kanske hade husbonden skaffat utomäktenskapliga barn med pigan men man levde ändå tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. I kyrkböcker, dödböcker och arkiv finns starka vittnesmål om stora umbäranden. Men släktforskning ger även en fin inblick i den ena sega, hårt arbetande generationen företagsamma svenskar efter den andra som skötte om sina hus, djur och gårdar.

Allt finns på mikrofilm

Man kan inte tala om släktforskning utan att nämna mormonerna. Under åren 1948-1963 mikrofilmade de i stort sett all kyrkobokföring från 1600-talet fram till 1895, över 100 miljoner sidor ur svenska arkiv. Originalfilmerna förvaras idag i ett atombombsäkert berg utanför Salt Lake City, släktforskningens mecka. Dit, till världens största släktforskningscenter, vallfärdar dagligen 2000 personer i hopp om att hitta ledtrådar bland 3 miljarder namn och över 120 länders arkivhandlingar. Centret, ett av 3700 varav 34 bara i Sverige, är öppet för allmänheten och som tack för att man fick filma alla dokument finns de även kopierade på Riksarkivet i Stockholm. Därifrån har de i sin tur överförts till mikrokort som nu finns tillgängliga på landsarkiven och de flesta bibliotek.

Kanske var det också under denna tid som intresset för släktforskning började växa även utanför denna grupp. Idag intresserar det människor i alla åldrar, även unga som kanske är osäkra på sin identitet och vill söka reda på sitt ursprung. Bevis för det är inte minst alla de TV-program om släktforskning där både kändisar men även vanliga människor får möjlighet att vara med om en spännande tidsresa. Kanske leder resan ut i Europa; det är inte ovanligt att svenskar härstammar från de nordiska länderna eller Tyskland. Och de flesta smålänningar eller dalfolk som släktforskar kommer förr eller senare att stöta på släktingar som utvandrat till Amerika i sina försök att fly den skriande nöden här hemma.

Släktforskningens popularitet ökar i stadig takt och sprider sig nu ännu snabbare genom nya medier samtidigt som alltmer släktforskning sker online och man slipper åka runt i gamla dragiga kyrkor och församlingar. Som ett komplement är det ändå trevligt med det stora utbud av konferenser och evenemang som finns att tillgå. Där kan man utbyta erfarenheter och kanske knyta livslånga vänskapsband.

Hur går det till?

Hur går släktforskning till? En bra början kan vara att intervjua äldre släktingar, material som man sedan sparar för att kunna gå tillbaka till vid behov och som även kan vara ett trevligt minne att ha kvar. Information som namn, platser och datum kan vara bra att notera som utgångspunkt för sökandet. Det finns många bra utbildningar att tillgå, särskilt online. På de stora släktforskningssajterna finns olika program som hjälper en att bygga släktträd. Om man själv publicerar på internet kan man få in information från andra man kan ha nytta av. Man kan ta kontakt med sin lokala släktforskarförening som förutom ren data kan krydda med lite bygdehistoria. Många bibliotek med lite självaktning har utformade tjänster för släktforskning att tillgå med litteratur och en forskardator som man kan boka för att få tillgång till alla databaser som bliblioteket abonnerar på.

Det finns en rik flora av släktforskningssajter, en del är gratis medan man betalar en avgift för andra. Ett gott råd är att börja läsa på en sida för släktforskning som ger en kort introduktion. Hos Sveriges släktforskarförbund, som är det sammanhållande organet för släktforskare, finns uppgifter om alla släktforskningsföreningar som man kan bli medlem i. Man behöver även ha ganska gott om tid, särskilt i början, eftersom mängden information och valmöjligheter kanske kan kännas en smula överväldigande. Men med lite is i magen kommer man snart att börja skörda intressanta uppgifter och resultat. Om du har fört noggranna anteckningar vid dina släktintervjuer kan du använda den informationen för att säkerhetskontrollera andra uppgifter. Källkritik är naturligtvis även vid denna typ av efterforskningar A och O.

Är du släkt med ”Frö-Kalle”?

Under förra århundardet trodde många människor i Sverige och Norge att de var släkt med Karl XV som var notoriskt otrogen. Vårt nuvarande kungahus får fortfarande ta emot en rad släktskapsanspråk, en del driver till och med regelrätta mål mot dem eller andra välsituerade familjer för att få sin beskärda del av kakan. Det är kanske bra ändå att kungahuset aldrig svarat på frågor om släktskap, familjen skulle nog kunna växa okontrollerat då. Släktforskning bjuder på ständiga överraskningar och spännande intriger som kan vara mer fängslande än vilken dokusåpa som helst. Kanske kan släktforskningen idag bidra till en ökad förståelse för hur tidigare generationer har levt och få människor att känna lite ödmjukhet inför den samhällsutveckling som har skett och de stora framgångar som ändå rönts under de senaste århundradena.

Släktforskning - vem är jag?